Skip to main content

”Tidigare hade vi ingen mat, vi var hungriga. Nu vet jag att vi kan äta, och jag är tacksam.”

Orden är Aishas. Aisha är sexton år gammal och på flykt från Boko Haram. Hon bor i ett tillfälligt läger i regionen Stora sjöarna och har precis hämtat sitt SIM-kort från FN:s livsmedelsprogram: under de kommande sex månaderna kommer hon att ha tillgång till 755 kronor per månad för mat och andra nödvändigheter.

Aisha är en bland det snabbt växande antalet mottagare av kontantbaserade överföringar (CBT) snarare än livsmedelsassistans som ges ut direkt. Under de sex åren fram till 2015 har antalet personer som fått hjälp tack vare kontantbaserade överföringar tredubblats till 86,2 miljoner kronor. År 2015 uppnådde mängden pengar överförda (exklusive implementeringskostnader) 6,1 miljarder kronor. Nästan hälften av denna summa delades ut i programmet Regional Emergency Response for Syrian Refugees (Regionala katastrofinsatser för syriska flyktingar).

”Kontantbaserade överföringar” är ett allomfattande uttryck: det omfattar en mängd olika sätt på vilka resurser delas ut till individer och familjer för att möta deras näringsbehov. Kontantbaserade överföringar kan ges i form av fysiska pengar, banköverföringar, kuponger (antingen i pappersform eller elektroniska) eller andra elektroniska plattformar såsom speciella SIM-kort eller betalkort.

Ibland kan pengarna spenderas fritt och ibland kan de endast spenderas på förhandsgodkända produkter eller vid förvalda butiker. Beroende på omständigheterna kan kontantbaserade överföringar användas för sig eller tillsammans med livsmedelsassistans som fås direkt. Varje situation analyseras för att se till att hjälpen når mottagaren på bästa möjliga sätt, eller med den bästa kombinationen av sätt. Och även om kontantbaserade överföringar inte lämpar sig för varje situation lämpar de sig ändå för ett ökande antal av dem. Detta förklarar den strategiska övergången till kontantbaserade överföringar, en metod som nu står för mer än en fjärdedel av FN:s livsmedelsprograms portfölj.

Systemet har ett antal fördelar:

  • Det är snabbt, effektivt och i regel säkert.Genom att minska på kostnaderna och de logistiska svårigheterna för livsmedelsassistans förkortar kontantbaserade överföringar vägen till ett liv utan hunger. De gör det även möjligt för FN:s livsmedelsprogram att reagera på nödsituationer nästan omedelbart. Kombinerat med elektroniska identifieringsmetoder som till exempel kreditkortskoder eller ögonscanning kan kontantbaserade överföringar noggrant fördela hjälpen till de som behöver det mest.
  • Det ger fler valmöjligheter. Genom att ge mottagare som Aisha kontroll över sina egna utgifter ökar kontantbaserade överföringar individers egenmakt och moral. Det gör även kosten mer näringsmässigt anpassad tillsammans med lokalproducerade och säsongsutvalda matvaror. Speciella kostbehov kan tillmötesgås.
  • Det stimulerar handel. Genom att injicera pengar i den lokala ekonomin kan kontantbaserade överföringar skapa en hälsosam produktions- och konsumtionscykel. Detta främjar tillväxt och ekonomiskt återuppbyggande i miljöer utsatta för konflikt. I början av 2016 hade 11,6 miljarder kronor skjutits till i Egyptens, Iraks, Jordaniens, Libanons och Turkiets ekonomier såväl som Syriens egen ekonomi som en del av FN:s livsmedelsprograms insats i konflikten i Syrien.
  • Det stärker samarbetet med regeringar. Kontantbaserade överföringar kan komma med speciella villkor som till exempel att hålla barn i skolan eller fortsätta bekämpa HIV vilket ger socialt önskvärda resultat. Detta gör det möjligt för FN:s livsmedelsprogram att stödja nationella välfärdsprogram och främja bredare utvecklingsmål. I Aishas fall, och fall som liknar hennes, leder kontantbaserade överföringar indirekt till främjandet av flickors och kvinnors makt över sina egna liv.

Bortsett från snabb tillväxt och sina tydliga fördelar finns det sammanhang där kontantbaserade överföringar inte lämpar sig. Fördelarna med kontantbaserade överföringar är begränsade där marknaderna inte fungerar eller bankerna är opålitliga. I vissa fall kan kontantbaserade överföringar även orsaka inflationsrisk eller störning av marknaden.

För att avgöra lämpligheten av kontantbaserade överföringar kommer FN:s livsmedelsprogram att utvärdera regionens säkerhetsförhållanden, möjliga upphandlingsmetoder, risk för politisk manipulation av assistansprocessen och andra ovissheter. Då kontantbaserade överföringar kombineras med livsmedelsassistans som direkt delas ut - utarbetas ofta en ”smart blandning” som maximerar chansen för goda resultat. Detta kan innebära uppdelning av typer av stöd efter generation (till exempel att ge majs-sojablandning till barn och matkuponger till föräldrarna) eller efter årstid, beroende på säsong och marknadsförhållanden.

Kontantbaserade överföringar bör därför betraktas som ett botemedel anpassat efter situation, inte som en universallösning. De är kraftfulla, antingen för sig eller i kombination med andra medel, men ineffektiva eller kontraproduktiva om de används vid fel tidpunkt eller på fel ställe. Vår förståelse för och användning av dem växer för varje år. Samarbete är avgörande: kontantbaserade överföringar förlitar sig på kunskapsbaserat samarbete mellan mottagare såsom Aisha och avtal med en rad kommersiella och ideella organisationer. Med andra ord beror processens framgång på FN:s livsmedelsprograms kapacitet som en global tjänsteleverantör och utvecklingsaktör.

9,59 miljoner
Antalet personer som fått stöd genom kontantbaserade överföringar under åren 2008 till 2015
6,1 miljarder kronor
Antalet effektiva överföringar (exklusive implementeringskostnader) år 2015
1/4
av WFP:s livsmedelsassistans-portfölj tillhandahålls nu i kontanter