Skip to main content

Orsakerna kan vara allt ifrån konflikter, naturkatastrofer eller misslyckade policys – oberoende av vilket är livsmedelsförsörjning och tillgången till näringsrik mat hotat i flera områden av världen. Detta trots att globalisering driver fram ekonomisk, social och teknologisk tillväxt. Invånare världen över har allt högre förväntningar på ansvarsskyldighet och gott styrelseskick. Med denna bakgrund har regeringar enhälligt antagit de Globala Målen. Det är det största försöket hittills att försöka ta i tu med en rad olika utmaningar såsom bestående fattigdom, hunger och felnäring.

Att avskaffa hunger (mål 2) innebär att länder måste utarbeta och genomföra åtgärder som främjar en bättre livsmedelsförsörjning och näringsintag. Dessa åtgärder ligger till grund för länders möjligheter att klara av chock- och stressfaktorer som begränsar tillgången eller hindrar människor från att få tillgång till livsmedel. För att vara relevanta och effektiva måste livsmedelsförsörjnings- och näringsåtgärderna vara förankrade i ett starkt ledarskap, responssiva institutioner och en givande miljö. Ofta används en kombination av planer för hantering av katastrofrisker, robusta sociala skyddssystem och skapandet av inkluderande ekonomiska och sociala program.

FN:s livsmedelsprogram (WFP) erbjuder nationellt skräddarsydd tekniskassistans och kapacitetsutveckling för att stärka individuella regeringars kapacitet inom alla dessa områden. WFP bemöter kapacitetsluckor som identifieras genom en bedömningsprocess ledd av partnerlandets regering i samarbete med WFP och med stöd från andra samarbetspartners.

Bedömningsprocessen hjälper till att fastställa det nationella behovet av kapacitetsförstärkning efter fem viktiga steg som behövs för att uppnå nationella mål gällande livsmedelsförsörjning och näring:

  • Policy och lagstiftning
  • Instutitionellt ansvarsutkrävande
  • Strategisk planering och finansiering
  • Nationell programutformning och leverans
  • Icke-statliga aktörers engagemang och deltagande

Dessa områden ligger också till grund för WFP:s erbjudande om tekniskassistans och kapacitetsförstärkning. Behovet av WFP:s assistans måste bygga på nationella utvecklingsprioriteringar, kritiska behov och tillgängliga resurser. Lämpliga och hållbara lösningar för livsmedelsförsörjning samt ett bättrat näringsintag upprättas tillsammans med länders regeringar och utvecklingssamarbetspartners, däribland WFP. Lösningarna kan medföra kapacitetsuppbyggnad för beredskapochåtgärderikrissituationer, logistik, hantering av leveranskedjor, stärkt riskreducerande kapacitet genom sociala skyddsnät, samt ökad hantering, anpassning och motståndskraft gällandeklimatrisker. Landprogrammen omfattas ofta av stöd till lokal marknadsutveckling och kapacitetsuppbyggnad i sektorsövergripande verksamhet, som till exempel närings- och HIV/AIDS-program.

Både tekniskassistans och kapacitetsförstärkning kan erbjudas av WFP:s personal och som en del av WFP:s programaktiviteter eller genom utplacerade externa experter. WFP kan även underlätta kunskapsöverföringen från en tredje part, till exempel genom syd-syd-samarbetsmodeller eller triangelsamarbetsmodellersom främjar utvecklingsländers utbyte av bästa praxis.

54 av WFP:s landskontor
stöttade förstärkningen av länders kapacitet under 2015