Skip to main content

Under de senaste femton åren har större delen av den globala ekonomiska tillväxten skett i utvecklings- och medelinkomstländer. Det globala styrelseskicket och praxisen har utvecklats och flera länder har utvecklat och testat egna lösningar för att uppnå en värld med ingen hunger. Universaliteten i de Globala Målen, framförallt i mål 2, betyder att alla former av hunger och felnäring ska avskaffas i alla länder och kontexter. Ingen utvecklingsorganisation, regeringen eller annan aktör kan uppnå målet på egen hand. Därför fokuserar mål 17, det sista Globala Målet, på att få alla aktörer till att samarbeta för att nå de övriga 16 målen.

Med en gemensam utvecklingsagenda för världen, men med stora variationer i behoven och erfarenheterna hos olika nationer, utvecklas FN:s livsmedelsprograms (WFP) portfolio. Drivet av en ökad efterfrågan från länder har WFP börjat stötta regeringar genom syd till syd- samt triangulära samarbeten. Det innefattar direkt utbyte av kunskap, erfarenheter, färdigheter, resurser och teknisk expertis mellan utvecklingsländer. De här samarbetena sker ofta med stöd från en givare eller multilateral organisation som exempelvis WFP. Underlättandet av triangulära samarbeten kan ta form i både bidrag, utbildning, förvaltning, tekniska och/eller andra sorters stöd.

WFP:s engagemang i de här samarbetena är lika mycket en pragmatisk nödvändighet som det är en reflektion av de globala trenderna. Samarbetet mellan utvecklingsländer ökar både i mängd samt omfattning. I 2015 års rapport från FN:s generalsekreterare gällande syd till syd samarbete beräknas ett flöde på 140-170 miljarder kronor mellan utvecklingsländer, eller ungefär 12 procent av det totala internationella utvecklingsstödet.

WFP bemöter utvecklingsländers förfrågningar genom att hjälpa dem att identifiera, tillvarata och paketera sina nationella lösningar för livsmedel och näringsintag. Via samarbeten kan lösningarna delas med andra länder. Den här stödformen är ett komplement till de etablerade system i vilket WFP:s landskontor förser värdländernas regeringar med bilateralt stöd. År 2015 rapporterades det att sex av tio av WFP:s landskontor deltog i syd till syd- eller triangulära samarbeten. Det är en uppgång från föregående år då det var strax under hälften av WFP:s landskontor som deltog i samarbetena. Konkret kan WFP:s delaktighet bestå av att:

  • upprätta kommunikations- eller samarbetskanaler mellan två eller fler länder inom sektorer där de har relevant erfarenhet att dela med sig av.
  • sprida nyskapande nationella lösningar som främjar en värld utan hunger.
  • stödja länder att identifiera och undersöka andra länders möjliga lösningar på olösta inhemska problem.
  • dela länders erfarenheter och lärdomar gällande hur man förbättrar livsmedelsförsörjningen.
  • ingå partnerskap med regionala eller sub-regionala organisationer för att stödja samarbeten för att avskaffa hunger och felnäring.
  • förbättra kopplingarna till och mellan forskningsinstitutioner och icke-statliga organisationer (NGO:s) för att skapa en faktabas för avskaffandet av hunger.
  • integrera och anpassa WFP:s arbete med de bredare FN-initiativen. Däribland inräknat initiativ från andra Rom-baserade FN-organisationer (FAO och IFAD), FN-kontoret för syd till syd samarbete och FN-systemet i sin helhet.

De WFP stödda syd till syd- samt triangulära samarbetsinitiativen har hittills fått ett stort intresse från utvecklingsländer för att delta i samarbete tillsammans med WFP i områden som:

  • sociala skyddsnät (med fokus på att erbjuda barn mat i skolan)
  • näring och livsmedelsberikning
  • att hjälpa småskaliga bönder och stärka deras tillgång till marknader
  • landsbygdsutveckling och fattigdomsbekämpning
  • minska katastrofriskerna, klimatanpassning och framtagandet av tidigt varningssystem
  • beredskap och agerande i katastrofsituationer
62% av WFP:s landskontor
arbetade med aktiviteter för Syd till Syd samarbete under 2015 & 2016